Massa prat om poolen och fail med kommunikationen

Nu under veckan som gått verkade det som att mina värdföräldrar hade glömt betala för vattnet för alla kranar, duschar och toaletter var i total brist på vatten under två dagar. Lite krångligt tyckte jag som tycker att det är läskigt att fråga min värdfamilj om saker, till exempel hur man gjorde med toalettbesök. Detta löste jag på det inte helt geniala sättet att dricka väldigt lite och gå på skoltoaletterna. Det var dock ganska mysigt att ta ett kvällsdopp i husets pool och tvätta sig på det sättet i stället för att duscha. Men nu har vi vatten igen!

Och såhär är det. Har man Balto och en pool i samma hushåll är sannolikheten att Balto på något sett är skyldig till att man hamnar i poolen ganska stor. Detta hände nu i veckan när jag hade retat honom lite över att han är svagare än mig (vilket verkligen inte är sant). Han plockade helt enkelt upp mig, ställde sig vid poolkanten och sa att jag måste be om ursäkt. Jag vägrade och några sekunder senare befann vi oss båda i vattnet.

I fredags slutade vi två timmar tidigare än vanligt och jag hade inte riktigt lyckats uttrycka den informationen på ett sätt som funkade, så kvinnan som heter Tania som alltid skjutsar mig till och från skolan var inte på plats när sista lektionen var över. Vad som gjorde situationen knepig var att jag inte hade min telefon med mig för vid det laget hade jag ännu inte mitt ecuadorianska nummer. En av mina klasskamrater kom fram så jag fick låna hans telefon och ringa Ever, min värdpappa. Han verkade vilja att jag skulle ta en taxi men jag hade varken pengar eller åkt taxi själv innan. Då fick han prata med killen vars telefon jag lånade för kommunikationen mellan mig och Ever gick inte riktigt fram. Planen var då att min klasskamrat skulle hjälpa mig med taxin (eller nåt) men sen fick han syn på en annan klasskamrat som var påväg hem med sin pappa. De bor tydligen ganska nära mig så jag fick skjuts av henne. Mycket uppskattat och jag är tacksam över att mina klasskamrater hjälpte mig.

Helgen spenderades genom att skrubba poolkanterna och sopa golv, lyssna ecuadoriansk historia från Ever, få naglarna målade (för tre dollar) och gå till kyrkan. Ganska lugnt och det har jag inte nödvändigtvis något emot eftersom att jag inte är så extremt utåtriktad ändå. Dessutom är dessa småsaker vi gjorde ett bra sätt att se det vardagliga livet på och hur folk här generellt sett lever vilket är precis det jag vill uppleva.

TRE DOLLAR.