fredag 4 maj 2018

Resa i de ecuadorianska Anderna (del 2)

Fortsättning på föregående inlägg.

Dag 4
Det här skulle bli en av de mest fysiskt utmanande dagarna och dagen innan hade jag ställt in mig på att inte kunna vara med pågrund av min dåliga form. Det som stod på schemat var nämligen att gå uppför Cotopaxi. Som redan nämnt är den vulkanen ganska rejäl och mäter drygt 5800 meter. Vi skulle åka upp med bilen till ungefär 4600 meter och gå 200 uppåt vilket var kanske 2 kilometer i gångväg. Det låter kanske inte superfarligt men i och med höjdskillnaden och bristen på syre kan det bli rejält påfrestande att promenera på den nivån. För att kunna vänja sig något vid höjden tog vi oss en promenad runt en sjö på typ 4000 meters höjd till att börja med. Redan där blev jag snabbt andfådd och hade inte riktigt energi i kroppen. Det var dock inte svårt att förstå eftersom att jag knappt hade ätit dagen innan och bara lite frukt på morgonen.

Sen ett tag senare var vi uppe och hade parkerat bilen och skulle försöka promenera upp till 4800 meters höjd. Direkt när man steg ur minibussen kunde man känna vindens kalla drag. Det var som små isbitar i luften som piskade mot huden, ganska härligt i mitt tycke. Vi började gå och jag kom knappt framåt. Man fick ta pauser och andas ordentligt och gå riktigt långsamt. Efter mer än en timmes kämpande kom vi äntligen upp och jag var helt utmattad men nöjd över att ha klarat det. Vi drack te som ska hjälpa mot höjdsjuka och promenerade ner igen. Vi drog iväg med bussen igen och åkte till nästa hotell. Färden dit tog några timmar så vi kom dit på kvällen. Vi tog det lite lugnt och åt middag. Sen avslutade vi dagen med att piska Otso med skärp 18 gånger för det var hans födelsedag och då är det tradition att drämma till personen en gång för varje år denne fyller.

Dag 5 och 6
Den här dagen åkte vi till en riktigt cool sjö som heter Quilotoa. Den ligger liksom i en krater från en vulkan för länge sedan. Pågrund av bergets många mineraler har vattnet fått en fantastisk turkosaktig färg. För att komma till vattnet är man tvungen att promenera en bit neråt i och med att det var en krater. På vägen fanns det gott om platser att stanna och titta ut över den häftiga sjön på. När vi var nere satt vi bara och tog det lugnt och pratade en stund. Sen fick man promenera upp igen och de som ville och hade 10 dollar kunde hyra en mula och få skjuts upp av den. Jag funderade inte en sekund på beslutet och hyrde mig direkt en mula. Det var ett bra val för jag kunde knappt ens gå upp för trappor utan att börja flåsa ordentligt i det läget. Vi åt lunch och åkte vidare till en känd turistby som heter Baños. Där nånstans började jag må riktigt dåligt igen och fick inte i mig ens en bit mat på kvällen.

På morgonen dagen därpå mådde jag fortfarande gräsligt och drack bara juice till frukost. Vi skulle ut på äventyr i de naturbeklädda delarna av staden och började med att stanna till vid ett ställe där man hade chans att åka linbana. Jag bestämde mig för att åka och kunde njuta av den fantastiska utsikten över en flod och ett litet vattenfall man flög över. Vi gjorde ett till stopp vid ett annat vattenfall och stannade tillslut vid en ytterligare plats där vi skulle promenera en sväng. Jag följde med på promenaden för att slippa ångra mig men fick röra mig väldigt långsamt och bli hjälpt av mina vänner för att ens orka ta mig framåt. Det som gjorde dagen fantastisk var att vi mötte en hundvalp på vägen som jag fick lov att hålla en stund. Sen var det ju fint med det tredje och mäktigaste vattenfallet vi kom fram till också. Det fanns dessutom en bro där man kunde se vattenfallet och floden också. Jättefint!

På eftermiddagen gick vi till en utkiksplats där det finns gungor som är kända världen över. Där tar man obligatoriska bilder och tittar ut över bergen. Höjdpunkten på den lilla utflykten var utan tvekan att Otso hade köpt sig en vattenmelon som han kastade ut över stupet när han gungade som sen sågs explodera en bit nedanför. På kvällen efter middagen (vid det laget mådde jag äntligen lite bättre igen) gick vi till varma vattenkällor och var där i någon timme. Supertrevligt att umgås och njuta av vattnet och dessutom såg alla roliga ut med de obligatoriska badmössorna. Riktigt bra avslut på den för mig lite slitsamma dagen!

Här kan man se både molntäckta Cotopaxi och minibussen vi färdades i. 

Vi upptäckte att vi var Ecuadors flaggas färger och skulle sjunga nationalsången (som jag inte kan)



Man kan ju säga att det framgick ganska tydligt hur jobbigt jag tyckte att det var.


Efter att ha tagit oss upp på Cotopaxi


Quilotoa



Vi hittade svenska mitt i byn här på andra sidan jorden





Bästa tillfället på utflykten.


Här kan man se vattenmelonen flyga.


Otso och jag med de snygga badmössorna

Fortsättning följer i nästa inlägg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar