Resa i de ecuadorianska Anderna (del 3)

Fortsättning på förgående inlägg.

Dag 7
Den här dagen skulle bli en av mina favoriter och en ganska speciell sådan också. Vi lämnade hotellet i Baños och åkte mot den största vulkanen i Ecuador, Chimborazo. Den mäter 6 266 meter och är den punkt på jorden som sträcker sig närmast solen. Anledningen till att Chimborazo är närmare än till exempel Mount Everest är att Chimborazo befinner sig på ekvatorn där jorden faktiskt är lite bredare och därför når högre. Vi i gruppen som utbytesstudenter skulle gå upp till 5 000 ifrån 200 meter längre ner. Även om det inte är världens tuffaste bergsbestigning var jag pumpad för jag har aldrig varit 5 kilometer över havet till fots innan. Dagarna innan tvivlade jag starkt på om jag skulle gå med på vandringen pågrund av att höjdskillnaden verkade påverka mig stark redan på lägre höjder men jag var ganska bestämd trots det. För om jag inte skulle göra vandringen skulle jag stanna i bussen bara 200 meter längre ner, och det kan väl inte göra så stor skillnad tänkte jag.

Vi promenerade hela vägen upp där det fanns snö och tog bilder. Det var en fin dag, man såg ända upp till toppen där molnen slingrade sig. Vi satte oss en stund i stugan som fanns där för att dricka te. Jag åt en bit choklad som jag bara skulle tillåta mig att äta där uppe och det blev pågrund av nöjdheten den godaste chokladen jag ätit på länge. Efter bergvandringen åkte vi vidare med minibussen mot en by som heter Guamote. Där finns det nästan bara ursprungsbefolkning med traditionella kläder och hatt. På kvällskanten tog vi en promenad i byn för att se oss omkring. Det fanns en hel del marknader där de sålde frukt och grönsaker, blommor, kläder, potatis och massa annan mat. Det var väldigt trevligt och det var intressant att se en liten del av landet som inte verkar ha förändrats och moderniserats mycket.

Dag 8 och 9
Dag 8 på resan var faktiskt rätt seg. En av tjejerna hade blivit magsjuk under natten och under morgonens utflykt hade vi en guide som inte riktigt lyckades fånga vårt intresse. Vi åkte runt i området och fick hälsa på en och annan skola med småbarn vilket i och för sig var lite kul. När vi steg ur bussen för att gå in till hotellet igen svimmade en annan tjej. Jag kan ju lägga till att totalt under resan mådde 5 av 10 utbytesstudenter dåligt fysiskt på ett eller annat sätt. Det var nog lika bra att nästan eftermiddagen ägnades av att åka buss. På kvällen kom vi fram till en av Ecuadors säkraste och mest välstädade städer, Cuenca. Den är känd för vackra byggnader och har ett stort antal europeiska invånare. Vi åt middag på ett trevligt cafe och sen gjorde man lite vad man ville på kvällen. Jag och några andra hamnade i en park där vi såg breakdansare och deltog lite själva, det var kul.

Dagen därpå åkte vi till en nationalpark strax utanför staden. Vacker plats, gulgröna ängar med berg och konstigt formade sjöar. Vi stannade till vid en av dem för att promenera kring den en bit och jag var på nöjd och glad. Efter det åkte vi tillbaka in i staden och tog oss upp på en höjd. Där finns det en gunga man kan svinga sig ut över staden på. Det var faktiskt riktigt härligt! Vid lunchtid blev jag dock på dåligt humör för jag åt en sås som skulle ha kunnat innehålla gluten så jag var orolig halva eftermiddagen. Efter lunch gick vi omkring i staden och på kvällen träffade vi en utbytesstudent som bor i Cuenca men inte var med på resan. Vi gick till en bar och hade det rätt trevligt.

Dag 10 och 11
Hela dag 10 gick åt till att åka buss. Jag hade inget emot detta då det ger mig tid att sitta och titta ut och tänka (och äta nåt gott emellanåt) vilket är nåt jag trivs riktigt bra med. Vi kom fram till hotellet i Quito och sa hejdå till vår reseledare som vi tycker så mycket om. Han heter Pablo och är jättebra, var själv utbytesstudent i Tyskland för ett antal år sedan. Jag och två andra tjejer gick inte ut under kvällen utan stannade på hotellet och åt och drack varm choklad. Vi hade ett riktigt fint samtal och gick och la oss. Det kändes lite trist att åka hem dagen därpå för vi hade det riktigt bra. Jag är i alla fall väldigt tacksam över att jag hade möjlighet att åka på denna fantastiska resa och upptäcka mer av det här häftiga landet! Det var förstås lite jobbigt att vara sjuk under flertal tillfällen men det var helt värt det ändå. Nu slipper ni se fler långa inlägg om resan.