Lite om mat och glutenintolerans i Ecuador

Mat är en av de sakerna som man ganska direkt kan förvänta sig är annorlunda när man kommer till ett nytt land. Det var också något jag behövde tänka ganska mycket på när jag valde land i och med mina matrestriktioner. Jag är glutenintolerant och pescetarian (vegetarian men äter fisk och skaldjur) och tyvärr resulterar det i att det är svårt för mig att åka som utbytesstudent till många länder. Detta fick mig att titta mer på Sydamerika för här används generellt sett inte lika mycket gluten. Jag läste att i Ecuador är det mycket ris, fisk, kyckling, matbanan, nåt som kallas yuca och frukt. Det är också just det som är en sammanfattning vad man äter.

Jag kan börja med att berätta hur måltiderna brukar se ut. Frukost här är en mycket större grej än i Sverige. Ofta äter man riktig mat till frukost också och det kan anses konstigt att bara äta flingor. Lunchen är dock störst och ofta består den av både soppa och huvudrätt och nästan alltid ris. Den äts ofta tillsammans med familjen då den sällan serveras i skolan, jag brukar äta lunch hemma vid 14-tiden när vi slutat skolan. Middag är inte helt givet och i min familj värmer vi ofta eventuella rester från lunchen och lägger till nåt om det behövs.

Här i Ecuador har jag sett massa saker som jag aldrig ätit eller sett förut. Till exempel äter man typ alla delar av djuren och inte bara de "finaste delarna". Men det jag syftar mest på är den stora mängd variationer av frukter, grönsaker och andra växter. Något som är väldigt stort här är matbananen som börjar som grön och sen blir mogen då den är gul och sötare. Den smakar inte som banan när den är omogen, liknar på något sätt mer potatis. Man kan göra lite olika med den, inklusive något som kallas för chifles och det är ungefär som chips fast av matbananen. Det stora utbudet av frukt brukar användas till att göra färska juicer och smoothies. I Sverige var inte jag ett stort fan av andra drycker än vatten men det är faktiskt riktigt gott att mixa ihop nån frukt med vatten eller mjölk och lite socker och dricka direkt.

Att vara glutenintolerant i Ecuador är inte så svårt om man kan tänka sig en och annan uppoffring. Jag har till exempel inte ätit kaka eller den typen av fika på över tre månader nu. Bröd har jag inte ätit sedan ugnen hemma gick sönder för någon månad sen. Att fråga i restauranger om maten innehåller gluten kommer nästan aldrig ge något lämpligt svar för ingen vet vad det är. Jag burkar helt enkelt fråga om maten innehåller mjöl men det mesta brukar man bara kunna gissa fram ett svar. Det är nämligen inte så vanligt att reda soppor och grytor med mjöl. Pasta är också ovanligt. Så det är inte så värst knepigt trots allt med glutenintoleransen trots att det knappt förekommer här.

Att inte äta kött och kyckling är inte alltid lika smidigt och jag har fått lära mig att vara lite mindre strikt. Om vi till exempel äter soppa med kyckling i är det vanligt att jag får samma soppa men att kycklingen plockas bort. Det skulle jag inte ha accepterat förut i Sverige men så har jag fått göra här. Man får också ta lite vad som finns, i många restauranger är det mycket kött och ibland brukar vi fråga om jag kan byta ut köttet mot ett stekt ägg eller liknande.

Jag uppskattar starkt den stora mängden vitt ris man äter vilket jag typ tyckte var fest när man någon enstaka gång åt i Sverige. Det mesta här lagas från grunden och man köper inte mycket färdiglagad mat som man bara värmer vilket är vanligare i Sverige. Jag äter det som serveras och det är jag nästan alltid nöjd med. Överlag saknar jag knappt ens den svenska maten och det är ett högt betyg till den ecuadorianska maten från min sida.