Målning till skolan, efternamn och fula hundklor

För ett par veckor sedan frågade min lärare i kemi mig om jag ville göra en teckning till ett litet projekt i skolan. Uppgiften var att måla något i måtten 50 och 60 cm vilket då skulle bli den största målningen jag någonsin gjort. Vad det skulle föreställa fick jag bestämma helt själv vilket var lite skönt för då kan det ju inte bli riktigt hur fel som helst. Jag kände mig dock ändå lite osäker men jag sa ja eftersom att jag inte gör något i skolan så nåt kan jag väl bidra med.

Jag var rätt stressad ända tills jag faktiskt skulle redovisa målningen vilket var en måndag knappt två veckor senare (förra veckan). Min områdesrepresentant Tania hjälpte mig att köpa några av grejerna jag behövde efter skolan. Jag hade ett tjockt papper som jag limmade fast på något som liknade en kvadrat av frigolit för att få lite mer stabilitet. Stressen släppte faktiskt ganska direkt när jag började måla för det var roligt och rätt länge sedan sist. Jag hade bestämt mig för en galax för då är det inte så noga med hur exakt det blir. Det tror jag var ett bra val och jag använde mig av en tvättsvamp för att dutta och blanda ut färgen. Det var skoj och jag tror att mormor kommer tycka det är kul att se att jag har målat!

Jag jobbade ett par timmar med färgerna för att få en bra grund. Där någonstans kom min värdpappa Ever in i rummet och frågade vad det föreställde. Det stressade mig väl en aning igen men det blev bättre när jag skvätte ut stjärnorna för att färdigställa den. När måndagen väl var kommen tog jag med mig den till skolan och den blev uppställd för alla att se. Faktiskt så fick jag en del komplimanger så det kändes trevligt!

En ny sak som jag har lärt mig den senaste veckan som inte har med målningen att göra är hur efternamn här i Ecuador fungerar. Man har två efternamn, ett från pappan och ett från mamman. Efternamnen ändras inte och barnen ärver dem alltid från föräldrarna. Pappans efternamn skrivs först och är det som kommer gå vidare i längden och mammans förloras. Alla här tycker det är jättekonstigt att jag bara har ett efternamn och mina värdföräldrar tycker det verkar synd att man i Sverige kan göra lite mer hur man vill så att efternamnet inte blir en familjestämpel på samma sätt. Ganska intressant faktiskt.

Jag misstänker förresten att jag råkade äta gluten härom veckan och det resulterade i typ sex dagars magont vilket var fruktansvärt ovärt. Vi köpte ett slags bröd på gatan som naturligt sett är glutenfritt men det verkar som att det inte var det den här gången då. Nu mår jag bra igen men det var ett misstag jag helst inte gör om.

Här är min tavla, bilden är oredigerad.

Den här bilden är lite redigerad av en väldigt talangfull elev på skolan som också ritar en hel del.

Kanske ingen klockren förklaring men med bilden kan ni se att Patricias efternamn kommer förloras men Evers leva vidare.

Har sett att ni har snö hemma. Kontrar med de här bilderna från stranden.

Här är en helt irrelevant bild på målade hundklor vilket är vanligt på småhundar här men hiskeligt fult.