Inlagd på sjukhus

För ett par dagar sedan ankom vi till Quito efter en härlig resa till Galapagosöarna. Den resan kommer jag skriva mer om i kommande inlägg. Den sista heldagen på en av de fina öarna fick jag ont i magen. Konstig typ av smärta, var högre upp än vanligt och kändes som att nåt var fel. Jag fick avstå från dagens vandring vilket kändes tråkigt men nödvändigt för magsmärtan lättade inte. Tappade aptiten och det var jobbigt att röra på sig över huvud taget. Dagen därpå tog vi flyget till Quito, kände mig dålig under dagen men fick mer energi under kvällen. Jag kunde till och med följa med och äta och promenera i samma tempo som de andra. Jag gick och la mig på kvällen men vaknade ganska direkt av smärtan som var tillbaka värre än nånsin. Tog en värktablett och somnade om direkt när smärtan började avta. Det blev ingen djup sömn för flera gånger under natten stördes jag av en ny smärta ännu högre upp vid bröstet som blev tydlig när jag andades och rörde på mig. Den morgonen grät jag ganska mycket men fick många kramar och reseledaren ordnade så att någon från min organisation YFU kunde komma och hämta mig och ta mig till sjukhuset.

På sjukhuset blev jag ganska direkt lagd i en säng med ett sjukhuslinne på mig. De frågade mig vad som hade hänt, kollade puls och hjärtfrekvens, tog blodprov och satte i dropp som jag tyckte vad ganska obehagligt till en början. Jag blev rullad till ett annat rum vilket jag tyckte var ett väldigt roligt äventyr. I det nya rummet skulle jag tillbringa natten eftersom att de bestämde sig för att lägga in mig. I blodproven syntes det nämligen att jag hade en infektion i kroppen som de behövde hålla koll på, det fanns en risk för att det skulle kunna gå på hjärtat så de ville inte släppa ut mig redan då. Jag låg där i min nya säng hela eftermiddagen och gjorde typ ingenting när de inte kom in för att ta fler prov. Ett av de mindre mysigare proven gick ut på att stoppa ner en slang i näsborrarna och ner i halsen vilket gjorde att man började hosta och ge ifrån sig kvävande ljud. Otrevlig och lite speciell upplevelse.

Jag sov ganska gott trots att det var lite otympligt att inte kunna böja på armen på grund av droppet och ha dess slangar att hålla reda på. Dessutom fick jag besök av sjuksköterskor ett par gånger under natten som tog fler blodprov och frågade mig frågor. På morgonen fick jag nyheten om att jag blodproverna ser bättre ut och att jag kan åka hem. Dock fick jag en tid för nästan en vecka senare i samma sjukhus och de rekommenderade att jag stannar i Quito under den tiden. Ordförande i YFU, samma person som hjälpte mig under hela gårdagen, fixade så att jag kunde bo hos en tidigare värdfamilj som brukar hjälpa dem när en student behöver hem för en kortare period. Jag åt lite frukost på sjukhuset, fick hjälp att duscha och sen kunde jag sätta på mig vanliga kläder för att bli utskriven.

Jag blev körd till den tillfälliga värdfamiljen och där har jag varit nu under veckan. Det är trevligt och lite annorlunda. De bor i början av norra delen av Quito (som är en väldigt lång stad) och har jättefin utsikt. När det är klar himmel kan man se vulkaner och grejer. Jag bör ju egentligen bara vila men jag har trots det sett litegrann av området vilket är kul. Tycker numera att Quito verkar vara en ganska trevlig stad! Min värdföräldrar kom och hälsade på härom dagen för de hade något ärende i staden, det var fint att se dem en stund.

Nu är det söndag och det innebär att det var ganska exakt en vecka sedan vi kom till Quito hela gänget. Idag på morgonen tog jag ett nytt blodprov och ska träffa en doktor imorgon igen. Planen är att jag ska åka tillbaka till Santo Domingo efter besöket. Mår fortfarande inte helt prima men hoppas på att det blir bättre snart. Det har varit lite speciellt nu de senaste dagarna så jag har varit lite full av blandade känslor men jag skulle ändå säga att jag är okej.