Dag två åkte vi till "Mitad del Mundo" vilket är där ekvatorn går. Det var kul att vara där, jag har länge velat stå på ekvatorn och den chansen fick jag där i Quito! Det var en ganska uppenbar turistattraktion och för att vara Ecuador såg jag många utlänningar. Runt om fanns det lite affärer, små museum och kolibriskulpturer i vackra färger. Efter besöket där åkte vi in till mitten av Quito där vi mest promenerade omkring och åt. Det var väldigt vackert och när det var kväll var vi uppe på en höjd och såg den belysta staden ovanifrån. Det var riktigt kallt men jag tyckte bara det var mysigt.
Tredje dagen gav vi oss iväg mot Otavalo och stannade till vid sjön San Pablo och tog en liten båttur omgivna av vackra berg. Efter det fortsatte vi åka och stannade till och åt lunch i Otavalo och tittade lite på grejerna där. Otavalo är känt för sina marknader med mycket färger men enligt min uppfattning var inte marknaden i farten dagen vi var där.
Sista dagen på resan skulle vi åka hem och jag var trött och solen var stark så jag blev lite småirriterad när vi tog en annan väg uppåt och stannade till på en ny plats. Irritationen försvann snabbt när vi hade kommit fram till sevärdheten vilket var en stor krater eller nåt i den stilen. Vi var då uppe i ett av många omgivande berg och tittade ner på ett litet boskap med bergen som väggar runt om. Riktigt vacker utsikt och trevlig del av resan! Sen ett par tre timmar senare var vi hemma igen. Vi har förresten inte haft internet i huset på hela veckan och det är oklart när vi får tillbaka det. Jag har lite mobilnät på telefonen men inte behagligt mycket. Det är rätt frustrerande och ibland kan det bli lite mindre bra känslomässigt när jag blir rastlös och inte har något att göra. Men jag försöker står ut!
Mitad del Mundo
Båttur på Laguna de San Pablo
Vacker utsikt uppe bland bergen
Roligt att höra från dig igen. Jag har också varit på "The middle of the world" som Lasses och min guide sa. Hon var hyfsat bra på engelska, och ingen av oss kunde någon spanska.
SvaraRaderaOm skräckfilmer: Den första såg jag som fjortonåring, hade lyckats komma in på barnförbjudet tillsammans med min ett par år äldre kusin. Det var "Spiraltrappan", och jag ångrade mig djupt medan jag satt där. Den andra var Romanskis "Repulsion" tillsammans med Jonas, i vår ungdom. Ingen av oss stod ut så vi lämnade biografen innan filmen var slut. Sedan dess har jag inte sett någon skräckfilm och kommer inte heller att göra det.
Men: Du vet väl, och talade om det för din familj och dina vänner: Clownen i It spelas av svenska Bill Skarsgård.
Jättekul att familjen tar med dig på roliga utflykter!
SvaraRaderaMössa, halsduk och vantar för att gå på bio? Var det drive-in-bio, där man sitter i sina bilar och tittar ut på en jättestor bioduk?
Ann Froderberg tog med mig på drive-in-bio när jag bodde i Bellingham och gick i 8:an. Två skräckfilmer i rad. Den läskigaste handlade om en grupp tonårstjejer som hade åkt till ett stort ödsligt hus i skogen, och så började de bli mördade på olika makabra sätt den ena efter den andra. En tjej upptäcktes genom stt hennes huvud låg i en toalett. Efter det var jag vaksam när jag gick på offentliga toaletter i många år, jag minns att det fortfarande fanns en skugga av det kvar när vi flyttade till Mölnlycke...